Nils-Eric Kjelldorff Silversmide

Snipa från Limhamn.

Det blev en lång seglats. Efter att ha arbetat med silver en tid, då i huvudsak med corpus arbeten, kände jag för en större utmaning. Kanske en segelbåt i silver, en klassisk kappseglingsbåt med smäckra linjer.

Men jag behövde en förebild. På ett antikvariat letade jag efter böcker om segelbåtar och fastnade för en bok, Båtar i Skåne.

Det fanns ett stort urval av kustnära båtar. Jag fastnade för en båt jag tyckte var vacker och det var Snipa från Limhamn.

Det fanns fina ritningar i boken, båten är byggd i skala 1:50, alla detaljer är med.

Tack vare ritningarna där alla spanten var med, så kunde jag göra en mall som  kunde användas för att slå ut skrovet.

Det stod klart för mej när jag hållit på ett tag, att det inte skulle bli någon lätt uppgift att ro detta i hamn.

Första delen, skrovet var inga större problem. Det var lite större detaljer som inte var så ömtåliga när man lödde. Det  första som hände när det blev mindre detaljer var när sargen längs med däckets

utsida skulle lödas fast. Då behövdes det extra värme på skrovet för att att det inte skulle kyla ner lödstället. Med hjälp av en kollega så kunde vi få tillräckligt med värme för att kunna löda. Vad som då hände var att det blev för varmt på sargen som smälte ner, jag fick då  tillverka en ny. Efter hand som detaljerna blev ännu  mindre, så  kom ytterligare  svårigheter.

Man använder olika hårdhetsgrad på lodet, men när de små detaljerna, den tunnaste plåten och tråden är 0,3 m/m , ska lödas fast är det lätt att de smälter, då det fodras mycket värme för att få rätt temperatur  på de större bitarna. En del små detaljer smälte och fick göras om.

Jag stötte på flera besvärligheter under resans gång, vilket gjort att det tog ganska lång tid att färdigställa båten. När problemen uppstod var det bara att lägga allt åt sidan för att ta upp det igen när någon lösning dök upp. Detta kunde ta lång tid, men lösningen på problemet kom ofta under natten, så på morgonen när man vaknade,var det bara att skrida till verket.

När stagen ska lödas fast på seglen, som har en tjocklek på 0,3m/m. så var det mjukaste lodet för hårt, seglet smälte. Fick genom en god vän tag på ett extra mjukt lod. När jag lött det första seglet upptäckte jag att jag fått en perfekt välvning av seglet. Sen var det bara att lägga seglen rätt så det blev lika på dom andra.

Samtliga däcksplankor samt bordläggningen är graverat. På seglen är samtliga sömmar och detaljer graverade.

När allt var klart var båten helt oxiderad, hade inte tänkt på hur jag skulle få bort oxideringen, då detta inte gick att göra på vanligt vis p.g.a. alla fina detaljer.

Fick genom en bekant tag på ett företag som arbetade med komponenter till instrument för rymdforskning. Där fick jag hjälp med att ta bort oxideringen samt försilvra båten.

Ett tag trodde jag att båten aldrig skulle bli klar. Skulle fler udda idéer dyka upp bör jag nog tänka igenom vilka problem som kan uppstå innan jag börjar!